Harry B James

En vardagskväll mitt i veckan kliver vi in på Harry B James (HBJ), stället är halvfullt med afterworkande sällskap som liksom vi njuter av den rockiga stämningen och rätt så vällagad mat. Maten som består av olika varianter av amerikansk och/eller mexikanska rätter och håller hyfsade priser (varmrätt 100-200 kr) Såväl burgare som chimichangas var goda, ett extra plus i kanten för den hemgjorda salsan! Servitriserna pillar omkring bland borden med durrande armband, ett nytt (revolutionerande?) sätt för gästerna att via knappar vid varje bord påkalla uppmärksamhet på ett ytterst påtagligt sätt. Känns nästan lite lätt generande att trycka på knapparna och se dem rycka till.

Musiken, givetvis rock´n roll i olika former, strömmar ur högtalarna, till en början som bakgrundmusik men ju längre kvällen lider desto högre blir volymen. Kvällen vi besöker HBJ är det dags för liveframträdande vid tiosnåret, i takt med att afterworkarna lämnar stället dyker det upp rockers av allsköns slag. Vid bordet bredvid sitter ett gäng som liknar en korsning mellan Motley Crue och Hansons brothers på crack och såväl män som kvinnor har rejäla lager med ögonskugga & mascara.

Givetvis har HBJ Jack Vegas-maskiner, de hela fem maskinerna var dock tämligen obesökta under tiden vi sitter där, endast några enstaka lycksökare kortare stunder.

Det är även så att toaletten, lilla pojkarnas rum, förtjänar ett omnämnande. De små nautilusinspirerade speglarna för tankarna till en ubåt och det stora helgalvanieserade rummet med gallergolv och rännor runt om i rummet vittnar om god kapacit för välbesökta rockkvällar.

Inför kvällens konsert visar man även en ACDC-konsert på alla TV-skärmar och ljudet höjs stegvis till dess alla samtal är omöjligt. Hur väl ljud/upplevelsen med live-spelningen var får ni aldrig reda på, men om det höll samma klass som kvällen i övrigt var det alldeles säkert en upplevelse.