En onsdagskväll stövlar vi in på den f.d. allmänna toaletten, efter ombyggnad och en lokal reklamkampanj, numera redan kultförklarade syltan Nivå 22. Olikt många andra syltor vi besökt finns här ett tydligt tema i såväl inredning som logga och annat. ”Det här är ju Sylta år 2050” säger Kungen. Redan vid sexrycket är stället i princip packat, mestadels med folk som troligtvis är på förstanamnsbasis (avd. direktöversättningar som inte funkar) med personalen. Vi hinner inte ens sätta oss förrän en av servitörerna ilar förbi med en bricka Tequilashots och i nästa andetag har vi den oerhört trevlige, sociala och serviceinriktade kyparen hos oss.
"129 kr för kvällens special som är en toast skagen tillsammans med tigerräkor eller biffstek. På riktigt kostar det typ 169 kr", säger kyparen med ett engagemang som vi sällan tidigare upplevt. Dock satsar dagens syltapanel på kött i mängder. Mixed grill är det som gäller för vår del.
Nivå 22 har en relativt omfattande meny. T.ex. innehåller den såväl den klassiska murkelsåsen som den mindre kända (i syltasammanhang) hummusen. Den oerhört trevliga kyparen har även den goda smaken att bjuda oss på jordnötter, utan kostnad varpå Kungen säger ”Tror du att han kände igen oss?”. Omöjligt att veta med tanke på att syltor.se inte längre för en undanskymd tillvaro utan syns i media nästan jämt och överallt.
Ser man sig omkring i den art déco-inspirerade och futuristiskt utformade lokalen möts man som sagt till en början av inhemska locals/hangarounds och liknande. Dock sker det en markant föryngring redan tidigt på kvällen. Vid åttarycket är stället packat med hela gymnasiegänget och annat löst folk i yngre ålder. Nivå 22 förvandlas m a o från en riktig ärkesylta till någon slags fjortisdiscoförvärmarställe. Fyndigt konstaterar Kungen att det rör sig om en regelrätt inkörsport till syltavärlden. ”Syltafrögurkor” säger Nicke Nyfiken.
”Det är ju som att stjäla godis av småbarn”, utbrister Kungen när vi beställer in en rejäl shotsbricka för en spottstyver. Brickan är dock inget som vare sig får tånaglarna att krulla sig eller skapar en zick-zackgång på väg hem. En hallonshot som luktar som en gammal DATE-parfym och som har ”en massa guck kvar i glaset” (Kungen) efter svepning imponerar inte. Vi hade större förhoppningar på den ”specialshot” som vår store hjälte, kyparen, förkunnar är som en klubba, något han även visar i gester. Specialshoten visar sig bestå av hallon och turkisk peppar. Denna får både en konsistens och ett utseende som gammal motorolja och är ungefär lika upphetsande. Dock ganska kul, men inte var det som en klubba inte, nejdå.
Prisnivån är riktigt bra. Förutom den billiga ölen (vi fick dessutom bara betala 25 kr/st) kostar en 4:as shot 20 kr, ett glas av husets vin 40 kr och de flesta maträtterna ligger kring hundringen.
Vad är en riktig sylta utan en sunkig toalett? Om det som i detta fall även är så att hela syltan var en f.d. toalett är det ju givetvis en detalj som kräver speciellt omnämnande. Inte heller den riktiga toaletten lämnar panelen oberörda. Det narkomanmotverkande ljuset skapar en trivsel i "ven-blått" som tyvärr dämpas något av en allmän icke-fräschör.
Om Nivå 22 haft några Jack Vegas-maskiner hade betyget kunnat bli det främsta. Dock är frågan hur pass kapitalstarka de små tonårsmänniskorna är? De verkar dessutom ha andra syften med sitt besök. Eller som en liten ”junis” säger ”jaja, de är ju här man förvärmer innan man drar till Stureplan”. Nicke Nyfiken undrar varför det är sådant spring upp för en trapp och det visar ju sig förstås att uteserveringen på övervåningen är en året-runt festivitet. Dessutom var det ju ganska coolt att feströka när man gick på gymnasiet och här är det ju ganska många ur just den gruppen.
Efter en tämligen blöt helkväll på Nivå 22 betalar vi slutnotan med ett stort leende och beger oss på lätt vingliga ben ut i den svala förvårskvällen. Nivå 22 har en plats i vårt hjärta och ett besök rekommenderas. Dock kan ni ju hoppa över grilltallriken.